Beroende tar många former

Beroende tar många former

När vi pratar om beroende tänker många direkt på alkohol, narkotika eller spel. Men beroende kan ta sig många olika uttryck. Forskningen talar inte bara om substansberoenden utan också om beteendeberoenden, när ett beteende blir så centralt och tvångsmässigt att det leder till lidande och begränsningar (Grant et al., 2010).

Exempel på sådana beteenden kan vara mat, arbete, relationer, sex, träning eller sociala medier. Allt sådant som i sig är viktigt för livet, men som under vissa omständigheter börjar dominera och ta över på bekostnad av frihet och välbefinnande.

Erkända i forskningen – men inte alltid i kulturen

Forskningen har under lång tid visat att beteenden kan anta beroendekaraktär. Spelberoende är till exempel en erkänd diagnos, och det finns växande kunskap om mat, sex och digitala medier som beroendebeteenden (Grant et al., 2010). Även inom vården utvecklas stöd och behandlingsprogram.

Men i kulturen och samhället i stort är det inte lika självklart. Vi pratar gärna om att vara “beroende av choklad” eller “beroende av likes” på ett sätt som gör problemen mindre allvarliga. Det kan göra att människor som faktiskt kämpar med dessa mönster känner sig missförstådda, eller inte vågar ta sina egna svårigheter på allvar. Här finns ett gap mellan forskningen och det allmänna samtalet – ett gap som bidrar till både skam och tystnad.

När vardagliga beteenden tar över

Mat är ett tydligt exempel. För de allra flesta är mat förknippad med njutning, näring och gemenskap. Men för vissa blir maten framför allt ett sätt att lugna oro eller hantera ensamhet. Det kan leda till ett mönster av överätning och restriktion, fyllt av både skuld och skam (Gearhardt et al., 2011).

Det samma gäller relationer och bekräftelse. När närhet blir ett sätt att fylla tomrum snarare än att möta varandra, kan det utvecklas till ett beroende (Flores, 2004). Sexualitet kan på liknande sätt förlora sin plats som en del av ett rikt liv och i stället bli präglad av tvång och kontrollförlust, även om det är mer kontroversiellt att tala om det som beroende (Kraus et al., 2016; Chatzittofis et al., 2016).

Gemensamt för dessa former är inte att de är “fel” i sig, tvärtom är de delar av livet som vi behöver. Problemet uppstår när de används för att reglera känslor, stilla ångest eller dämpa tomhet. Då kan de i längden bli lika begränsande som vilket annat beroende som helst.

Flera beroenden samtidigt – multiple addictions

Många som lever med beroende beskriver också hur ett beteende ersätts av ett annat. Den som slutar dricka kan börja överäta. Den som lämnar ett spelberoende kan plötsligt upptäcka ett tvångsmässigt förhållande till träning eller arbete.

Forskningen visar att det är vanligt att människor har flera beroenden parallellt, eller växlar mellan dem över tid. I internationell litteratur kallas det för multiple addictions eller polyaddiction (Sussman, Lisha & Griffiths, 2011). Det är ett viktigt begrepp eftersom det synliggör att beroende sällan är statiskt – det kan förflytta sig mellan olika områden av livet.

Samsjuklighet – när beroende möter psykisk ohälsa

Det är också viktigt att skilja multiple addictions från samsjuklighet. Samsjuklighet betyder att en beroendesjukdom förekommer samtidigt som annan psykisk ohälsa, till exempel depression, ångest eller PTSD (Grant et al., 2010).

Det här är mycket vanligt. Många som kämpar med beroende lever också med psykisk ohälsa – ibland som en följd av beroendet, ibland som en bakgrundsfaktor. När flera problem samspelar förstärks både lidandet och svårigheterna att hitta rätt hjälp.

Att förstå skillnaden mellan multiple addictions och samsjuklighet gör det lättare att se hela bilden. En människa kan både ha flera beroenden och lida av psykisk ohälsa. Det kräver stöd som tar hänsyn till komplexiteten i situationen.

Skam och tystnad

När beteendeberoenden inte erkänns på samma sätt som substansberoenden förstärks skammen. Många bär på sin kamp i tysthet, med en känsla av att deras problem inte räknas. Den bristande förståelsen gör att det blir svårare att söka hjälp, och lidandet kan pågå under lång tid utan att synas för omgivningen.

Existentiella perspektiv

Ur ett existentiellt perspektiv kan beroende förstås som en strategi för att hantera det som är svårt i livet: ensamhet, meningslöshet, oro och ångest. Vi människor söker mening, och när vi inte hittar den kan vi fylla tomrummet med beteenden som tillfälligt lindrar (Yalom, 1980).

Tillfrisknande handlar därför inte bara om att “sluta” med ett beteende. Det handlar också om att skapa ett liv som upplevs som meningsfullt, att bygga relationer som bär och att våga stå kvar i det som är svårt (Frankl, 2006).

Avslutande reflektion

Beroende är inte en enhetlig företeelse. Det tar många former – erkända i forskningen men inte alltid i kulturen. Det kan också förekomma som flera beroenden samtidigt (multiple addictions), eller tillsammans med annan psykisk ohälsa (samsjuklighet). När vi börjar tala om beroende i bredare termer kan fler känna igen sig. Och kanske kan det bidra till att minska skammen och öppna för nya vägar till hjälp och återhämtning.

---

Referenser

Chatzittofis, A., Nordström, P., Uvnäs-Moberg, K., Åsberg, M., & Jokinen, J. (2016). CSF oxytocin in hypersexual men: Association with sexuality and childhood trauma. Psychoneuroendocrinology, 66, 185–190. https://doi.org/10.1016/j.psyneuen.2016.01.010

Flores, P. J. (2004). Addiction as an attachment disorder. Jason Aronson.

Frankl, V. E. (2006). Man’s search for meaning. Beacon Press. (Original work published 1946)

Gearhardt, A. N., Corbin, W. R., & Brownell, K. D. (2011). Food addiction: An examination of the diagnostic criteria for dependence. Journal of Addiction Medicine, 5(4), 259–267. https://doi.org/10.1097/ADM.0b013e318235d3a1

Grant, J. E., Potenza, M. N., Weinstein, A., & Gorelick, D. A. (2010). Introduction to behavioral addictions. The American Journal of Drug and Alcohol Abuse, 36(5), 233–241. https://doi.org/10.3109/00952990.2010.491884

Kraus, S. W., Voon, V., & Potenza, M. N. (2016). Neurobiology of compulsive sexual behavior: Emerging science. Neuropsychopharmacology, 41(1), 385–386. https://doi.org/10.1038/npp.2015.274

Sussman, S., & Sussman, A. N. (2011). Considering the definition of addiction. International Journal of Environmental Research and Public Health, 8(10), 4025–4038. https://doi.org/10.3390/ijerph8104025

Sussman, S., Lisha, N., & Griffiths, M. (2011). Prevalence of the addictions: A problem of the majority or the minority? Evaluation & the Health Professions, 34(1), 3–56. https://doi.org/10.1177/0163278710380124

Yalom, I. D. (1980). Existential psychotherapy. Basic Books.