En av våra mest grundläggande mänskliga behov är att höra till. Ändå talar vi sällan om ensamhet, trots att den påverkar vår hälsa – både fysiskt, psykiskt och existentiellt. När jag möter människor i samtal kring beroende, kommer ofta känslan av utanförskap upp. Den där känslan av att inte riktigt passa in, inte räcka till, inte vara älskad.

Det talas allt mer om ensamhet i Sverige. Regeringen har nyligen gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att kartlägga problemet, och frågan om social isolering har tagit kliv upp på den politiska agendan. Det är ett viktigt steg. Men vi måste också våga tala om den mer svårfångade form av ensamhet som sällan nämns i debatten: den existentiella ensamheten.

Den 21 mars uppmärksammas Internationella dagen mot rasism – en dag som manar till eftertanke kring hur rasism påverkar samhället och människors liv. I en samtid präglad av krig, migration, klimatkris, polarisering och hot mot demokratiska strukturer är det tydligt att människor runt om i världen känner en djup oro inför framtiden. Många uttrycker känslor av vilsenhet, rotlöshet, hopplöshet och existentiell ensamhet. Dessa känslor är inte bara personliga utan speglar ett alltmer instabilt samhällsklimat.

Beroende är ett komplext fenomen som påverkas av en mängd faktorer, inklusive biologiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekter. Samtidigt spelar kulturella och samhälleliga faktorer roll i både utvecklingen och hanteringen av beroenden. Synen på och hanteringen av beroenden varierar mellan olika samhällen och påverkar tillgången till stöd och vård samt individers möjlighet att hantera sitt beroende. Därtill kommer existentiella frågor som kan ha en betydande inverkan på beroendeproblematik.

I en tid där teknologin utvecklas snabbare än någonsin ställs vi inför nya utmaningar och möjligheter gällande vår psykiska och existentiella hälsa. Digitaliseringen och artificiell intelligens (AI) har förändrat våra liv genom att förenkla vardagen, skapa nya former av gemenskap och ge oss tillgång till mer information än någon tidigare generation haft (Tamaddon, 2019). Samtidigt har dessa teknologier också lett till nya former av ensamhet och meningslöshet vilket kan inverka på dem som till exempel har beroendeproblematik. Hur påverkar AI och digitaliseringen vår upplevelse av mening, sammanhang och psykiskt välbefinnande?

Vi lever i en tid där oron i världen är större än på länge. Kriget i Ukraina pågår fortfarande, och Rysslands aggression skapar rädsla och osäkerhet långt utanför landets gränser. Samtidigt ser vi hur auktoritära ledare får ökad makt, hur bistånd och välfärd monteras ner, och hur kvinnors rättigheter hotas.