Kontakt

Om äldre, beroende och ensamhet

Beroende hos äldre är inte ovanligt – men det är fortfarande osynligt.

Alkoholkonsumtionen ökar bland personer över 65. Samtidigt växer tystnaden kring ensamhet, skam och livsförändringar som kan ligga bakom.

Många äldre söker inte hjälp. Och när de gör det passar de ofta inte in i strukturerna:
För friska för äldreomsorgen. Inte alltid självklara för beroendevården.
Eller så är det helt enkelt ingen som frågar.

Men bakom beroendet finns ofta något mer: Sorg, förluster, livsomställning, en förändrad identitet – och en längtan efter att livet ska kännas igen.

Det är inte bara en medicinsk fråga. Det är en existentiell.

Psykologisk och existentiell trygghet på arbetsplatsen: Hälsa i en tid av osäkerhet

Vad innebär det egentligen att känna sig trygg på jobbet? I en tid av ekonomisk oro, ökande ensamhet och höga prestationskrav blir frågor om psykologisk och existentiell trygghet mer aktuella än någonsin. Vi vet att innovation och samarbete kräver psykologisk säkerhet – men hur ofta pratar vi om behovet av mening, tillhörighet och livsriktning i arbetslivet?
I det här blogginlägget utforskar jag vad forskningen säger om trygghetens djupare dimensioner – och varför verklig hållbarhet på arbetsplatsen börjar med att se hela människan.

Bakom rubrikerna om Ozempic (GLP-1): Vad vi inte pratar om

De nya GLP-1-läkemedlen som Ozempic och Wegovy hyllas för sin viktnedgångseffekt. Men vad händer med dem som inte svarar? Upp till 10–15 % av användarna klassas som non-responders, och ytterligare många bär på matberoende – ett komplext tillstånd som inte styrs av hunger, utan av känslor, stress och trauma.

Matberoende försvinner inte för att man blir mätt. Det handlar inte om aptit, utan om inre smärta. Och när behandlingen inte täcker det, lämnas många kvar – utan hjälp, men med fortsatt skam.

I det här blogginlägget skriver jag om vad vi sällan pratar om när GLP-1-läkemedel lyfts fram som lösningen på övervikt: beroende, stigma, ojämlikhet – och det mänskliga lidandet bakom siffrorna.

Min sanning – Om beroende, frihet och att våga leva sant

Under ytan av prestation och framgång levde jag ett dubbelliv – ett liv präglat av beroende, skam och rädsla.
Att kliva fram och berätta min sanning blev en av de svåraste, men också mest befriande, handlingarna i mitt liv.
I dag arbetar jag med existentiell och psykisk hälsa, beroende och återhämtning – för att bidra till en värld där fler vågar leva sant och söka stöd i tid.
I min nya bloggpost delar jag min resa – från att dölja mitt lidande till att hitta friheten, närvaron och meningen på riktigt.
Läs gärna och följ med på min väg tillbaka till ett liv utan fasader.

Beroende växer i tystnad: Arbetslivets roll och möjligheter att förändra

Beroende i arbetslivet är ofta dolt – särskilt bland dem vi minst anar: de högpresterande, lojala och framgångsrika.
Bakom en yta av prestation kan det finnas psykosocial stress, existentiellt lidande och en tyst kamp som få vågar tala om.

I mitt arbete som forskare och konsult inom beroende och existentiell hälsa ser jag hur arbetsmiljöns psykosociala och existentiella villkor formar människors hälsa på djupet.

Förändring är möjlig – men bara om vi vågar se beroende som mer än bara ett individuellt misslyckande.

Jag har skrivit en längre text om hur arbetslivet kan förstå, förebygga och möta beroendeproblematik med mod och medmänsklighet.

Kvinnor, alkohol och existentiell ohälsa

Demokrati och jämställdhet är på tillbakagång – globalt och lokalt. I ett hårdare samhällsklimat blir kvinnors alkoholproblem ofta ännu mer osynliga, dolda bakom prestation, omsorg och självkontroll.

När normerna kräver att kvinnor ska bära dubbelt men inte synas, växer skammen. Samtidigt ökar den existentiella ohälsan när kvinnors rätt att bara få finnas naggas i kanten.

I mitt nya blogginlägg skriver jag om kvinnors alkoholkonsumtion, dubbelarbete, trauma och samhällsstrukturer – och varför det handlar om mycket mer än individuella svårigheter. Det handlar om tystnad, makt och behovet av att få vara människa.

Psykisk ohälsa och existentiell hälsa – en gemensam berättelse

Psykisk ohälsa uttrycks ofta genom symtom som ångest, oro eller nedstämdhet. Samtidigt visar forskning att brist på mening i livet kan vara en viktig bakomliggande faktor som påverkar vårt mående.

Det här blogginlägget utforskar hur existentiell hälsa – med aspekter som hopp, tillit, riktning och sammanhang – samverkar med psykisk hälsa. Aktuell forskning och praktiska exempel visar hur existentiella perspektiv kan bidra till förståelse, återhämtning och fördjupade samtal.

Sinnesro, mod och förstånd: en existentiell kompass i beroendets landskap

a body of water with rocks and a body of water

Att leva med eller nära ett beroende innebär ofta att navigera mellan skuld, kontrollförlust och djup existentiell vilsenhet. Men i mitten av denna kamp finns tre nycklar som gång på gång återkommer i människors tillfrisknande: sinnesro, mod och förstånd.

Vad händer när vi accepterar det vi inte kan förändra? Vad krävs för att våga förändra det vi faktiskt kan? Och hur lär vi oss skilja på de två?

I den här texten utforskar jag – som forskare och verksam inom existentiell hälsa – hur dessa tre begrepp kan bli en kompass i återhämtningens landskap, och varför samtal om mening, tillhörighet och gränser är livsavgörande i mötet med beroende.

Transidentitet, psykisk hälsa och samhällsklimat: en existentiell fråga i en föränderlig tid

I ett samhällsklimat där transpersoners rättigheter ifrågasätts och könsidentitet görs till debattämne, är det avgörande att tala om hur det påverkar människors psykiska och existentiella hälsa. Det handlar om rätten att finnas – med kropp, pronomen, tillhörighet och hopp. Som forskare och verksam inom existentiell hälsa möter jag varje dag människor som söker mening i en verklighet som inte alltid vill ta emot deras erfarenheter. Det här är en text om mänsklig värdighet, hälsa – och om vilka vi tillåter varandra att vara.

När arbetsplatsen gör ont: Utsatthet, tystnad och existentiell ohälsa

När arbetslivet slutar vara en plats för gemenskap och erkännande, och istället blir en plats för uteslutning, misstro och tystnad, uppstår inte bara psykisk ohälsa – utan också existentiell smärta. Som forskare och i min verksamhet möter jag människor som bär på dessa berättelser, och arbetsgivare som söker efter sätt att förstå och agera – innan det tysta får för stort fäste.

Smalast vinner? När sociala medier speglar ett samhälle som bidrar till att människor blir sjuka

SVT:s dokumentär Smalast vinner belyser ett alltför bekant tryck: att kroppens värde ofta mäts i smalhet och kontroll. I det här inlägget reflekterar jag – med stöd i forskning – över hur detta ideal formas i samspelet mellan sociala medier och samhälleliga budskap. Det handlar inte bara om individer, utan om hur normer, vårdpolitik och moraliserande samtal skapar en kultur där människor – unga och vuxna – riskerar att bli sjuka i jakten på att passa in. Skam, skuld och kropp blir existentiella frågor som angår oss alla.

Samsjuklighet, beroende och existentiell hälsa – att se hela människan

I mötet med människor som lever med samsjuklighet är det inte ovanligt att höra frågor som: ”Vad är meningen med det här?” eller ”Hur ska jag orka vidare?”.

I januari 2025 tillsatte regeringen en delegation för att stärka insatserna för personer med samsjuklighet – det vill säga människor som samtidigt lever med psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Det är ett viktigt initiativ som pekar på ett behov som länge varit känt, men ofta förbisetts: att vården och samhället behöver möta människor i sin helhet.

Om ensamhet, beroende och existentiell hälsa

En av våra mest grundläggande mänskliga behov är att höra till. Ändå talar vi sällan om ensamhet, trots att den påverkar vår hälsa – både fysiskt, psykiskt och existentiellt. När jag möter människor i samtal kring beroende, kommer ofta känslan av utanförskap upp. Den där känslan av att inte riktigt passa in, inte räcka till, inte vara älskad.

Internationella dagen mot rasism: Reflektion över kris, rasism och existentiell hälsa

Den 21 mars uppmärksammas Internationella dagen mot rasism – en dag som manar till eftertanke kring hur rasism påverkar samhället och människors liv. I en samtid präglad av krig, migration, klimatkris, polarisering och hot mot demokratiska strukturer är det tydligt att människor runt om i världen känner en djup oro inför framtiden. Många uttrycker känslor av vilsenhet, rotlöshet, hopplöshet och existentiell ensamhet. Dessa känslor är inte bara personliga utan speglar ett alltmer instabilt samhällsklimat.

AI, digitalisering – psykisk och existentiell hälsa

I en tid där teknologin utvecklas snabbare än någonsin ställs vi inför nya utmaningar och möjligheter gällande vår psykiska och existentiella hälsa. Digitaliseringen och artificiell intelligens (AI) har förändrat våra liv genom att förenkla vardagen, skapa nya former av gemenskap och ge oss tillgång till mer information än någon tidigare generation haft (Tamaddon, 2019). Samtidigt har dessa teknologier också lett till nya former av ensamhet och meningslöshet vilket kan inverka på dem som till exempel har beroendeproblematik. Hur påverkar AI och digitaliseringen vår upplevelse av mening, sammanhang och psykiskt välbefinnande?

Arbetsliv och existentiell hälsa – meningen med jobbet?

Digitalisering, distansarbete och den växande gig-ekonomin har ytterligare förändrat arbetsmarknaden, vilket skapar nya förutsättningar och utmaningar för existentiell hälsa i arbetslivet. Hur kan vi förstå och främja meningsfullhet och sammanhang i arbete idag?