Samsjuklighet, suicidrisk och behovet av ett existentiellt perspektiv
Personer med beroendeproblematik och samtidig psykisk ohälsa tillhör grupper där risken för suicid är förhöjd. Detta framgår tydligt i både forskning och myndighetsrapporter. Samtidigt riskerar suicid i praktiken att reduceras till en riskfaktor bland andra, något som ska identifieras och hanteras inom ramen för standardiserade bedömningar. Sådana insatser är viktiga, men de räcker inte alltid för att förstå den situation människor befinner sig i.
För att närma oss frågan om suicidrisk vid samsjuklighet behöver vi också förstå vad som händer när ett beroende upphör, men livet samtidigt upplevs som tomt, fragmenterat eller utan riktning. Här kan ett existentiellt perspektiv bidra med ett nödvändigt fördjupande språk.
Samsjuklighet och sammanvävda livsvillkor
I mötet med personer med beroendeproblematik framträder psykisk ohälsa ofta som en samtidig del av livssituationen. Forskning och myndighetsrapporter pekar på att dessa problem sällan förekommer isolerat, utan snarare samverkar och förstärker varandra över tid (Socialstyrelsen, 2019; NSPH, 2025).
Depression, ångest, trauma, ätstörningar och beroende kan ta sig olika uttryck, men de hänger ofta samman genom gemensamma erfarenheter av sårbarhet, belastning och bristande stöd. När insatser organiseras utifrån enskilda diagnoser finns en risk att det sammanhang där lidandet uppstår och vidmakthålls går förlorat.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) visar att psykologiska och psykosociala insatser kan ha effekt även vid samsjuklighet och bidra till minskat substansbruk samt lindring av psykiska symtom (SBU, 2024). Samtidigt beskriver Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa hur personer med samsjuklighet ofta möter hinder i vård och stöd, till exempel genom att nekas insatser eller hänvisas vidare mellan verksamheter (NSPH, 2025).
Suicidrisk vid beroende och psykisk ohälsa
Sambandet mellan substansbruk och suicid är väl belagt. En uppdaterad systematisk översikt och meta-analys av longitudinella studier visar att substansbrukssyndrom är förknippade med en tydligt ökad risk för suicidmortalitet (Athey et al., 2025). Även fall-kontrollstudier i breda vårdpopulationer visar att olika former av substansbrukssyndrom är associerade med ökad risk för suiciddöd, särskilt vid kombinationer av flera substanser (Lynch et al., 2020).
NSPH:s rapport visar dessutom att suicidförsök är betydligt vanligare bland personer som lever med både beroende och psykisk ohälsa jämfört med befolkningen i stort (NSPH, 2025). Detta gör suicid till en central fråga i allt arbete med samsjuklighet, snarare än ett perifert tillägg.
När beroendet försvinner uppstår ett tomrum
För att förstå suicidrisken vid samsjuklighet behöver beroendets funktion uppmärksammas. Beroendeproblematik handlar sällan enbart om ett skadligt beteende. För många har beroendet fungerat som ett sätt att reglera känslor, dämpa ångest, skapa struktur i vardagen eller hantera ensamhet.
När beroendet upphör försvinner inte bara ett problem, utan också ett sätt att stå ut med livet. Det är då tomhet, skam och existentiell osäkerhet ofta blir tydligare. Att sluta med ett beteende kan vara ett första steg. Att leva vidare utan det som tidigare gjorde livet uthärdligt är ofta betydligt svårare.
Det är i detta skede som suicidtankar kan uppstå, inte nödvändigtvis som ett uttryck för en önskan att dö, utan som ett uttryck för svårigheten att se hur livet ska kunna levas vidare.
Skam, isolering och mening
Tre återkommande processer är ofta närvarande vid samsjuklighet och förhöjd suicidrisk.
Skam är en av dem. Skam handlar inte enbart om att må dåligt, utan om att uppleva sig som fel eller ovärdig i relation till andra. Skam kan leda till tillbakadragande och isolering, vilket i sin tur minskar tillgången till skyddande relationer.
Isolering är en annan central faktor. Personer med samsjuklighet beskriver ofta brutna relationer, misstro mot vårdsystemet och en upplevelse av att vara för komplexa för befintliga insatser. Isolering förstärker både psykisk ohälsa och suicidrisk.
En tredje process rör mening. Inom existentiell psykologi betonas att människor behöver uppleva någon form av mening för att kunna uthärda lidande och orientera sig i livet (Frankl, 2006; Yalom, 1980). Forskning visar också att upplevelse av mening i livet är negativt relaterad till suicidtankar (Li et al., 2024).
Det existentiella perspektivet
Det existentiella perspektivet erbjuder inte snabba lösningar och syftar inte till att ersätta evidensbaserad behandling. Snarare handlar det om att komplettera medicinska och psykologiska insatser med ett fokus på människans livsvillkor.
Existentiell psykologi lyfter grundvillkor som frihet, ansvar, isolering och meningslöshet som ofrånkomliga delar av att vara människa (Yalom, 1980). Psykisk ohälsa och beroende kan förstås som försök att hantera dessa villkor, ibland på sätt som på kort sikt lindrar men på lång sikt förvärrar lidandet.
Ett existentiellt arbete i samband med samsjuklighet kan därför innebära stöd i att:
- förstå vilken funktion beroendet haft
- hantera den tomhet som kan uppstå när det upphör
- bygga relationer och sammanhang som minskar isolering
- successivt skapa ett liv som upplevs som meningsfullt
När system och liv inte möts
När vård och stöd inte är samordnade riskerar människor att hamna i ett organisatoriskt och existentiellt mellanrum. För personer med samsjuklighet kan detta förstärka upplevelser av utanförskap och hopplöshet.
Regeringen har under senare år betonat behovet av stärkt beroendevård, ökad samordning och utvecklad suicidprevention (Regeringskansliet, 2025). För att dessa satsningar ska få genomslag behöver de också inkludera en förståelse för de existentiella dimensioner som präglar människors liv.
Avslutning
Samsjuklighet handlar inte enbart om flera diagnoser. Det handlar om sammanvävda livsvillkor, om relationer, skam, mening och ansvar. Om suicidrisken ska kunna förstås och förebyggas behöver dessa dimensioner få en tydligare plats i både vård och samhälleligt arbete.
Återhämtning handlar inte bara om att minska symtom eller avsluta destruktiva beteenden.
Det handlar om att stegvis skapa ett liv som upplevs som tillräckligt meningsfullt för att vilja leva.
Stöd vid suicidtankar
Om du själv har suicidtankar eller oroar dig för någon annan finns hjälp att få.
Mind – Självmordslinjen
Telefon: 90101
Chatt: www.sjalvmordslinjen.se
Öppet dygnet runt
Vid akut fara, ring 112.
För råd och vägledning kan du också kontakta 1177.
Referenser (APA)
Athey, A., Shaff, J., Kahn, G., Brodie, K., Ryan, T. C., Sawyer, H., DeVinney, A., Nestadt, P. S., & Wilcox, H. C. (2025). Association of substance use with suicide mortality: An updated systematic review and meta-analysis. Drug and Alcohol Dependence Reports, 14, 100310. https://doi.org/10.1016/j.dadr.2024.100310
Frankl, V. E. (2006). Man’s search for meaning (Rev. ed.). Beacon Press.
Li, S., Luo, H., Huang, F., Wang, Y., & Yip, P. S. F. (2024). Associations between meaning in life and suicidal ideation in young people: A systematic review and meta-analysis. Children and Youth Services Review, 155, 107477. https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2024.107477
Lynch, F. L., Peterson, E. L., Lu, C. Y., Hu, Y., Rossom, R. C., Waitzfelder, B. E., Owen-Smith, A. A., Hubley, S., Prabhakar, D., Williams, L. K., Beck, A., Simon, G. E., & Ahmedani, B. K. (2020). Substance use disorders and risk of suicide in a general US population: A case–control study. Addiction Science & Clinical Practice, 15, 14. https://doi.org/10.1186/s13722-020-0181-1
Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. (2025). Jag är så mycket mer än det här: Om livsvillkoren för personer med skadligt bruk eller beroende och deras anhöriga. NSPH.
Socialstyrelsen. (2019). Kartläggning av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik (Artikelnummer 2019-11-6481). Socialstyrelsen.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2024). Behandling och sociala stödinsatser vid samsjuklighet mellan beroende och andra psykiatriska tillstånd. SBU.
Yalom, I. D. (1980). Existential psychotherapy. Basic Books.
Upptäck mer från Existentiell hälsa och beroende
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
