Kvinnor, alkohol och existentiell ohälsa

I vår kultur lever fortfarande starka bilder av vem som dricker för mycket. Den öppet berusade mannen är i viss mån normaliserad. Hans drickande ses ofta som en del av sociala ritualer eller som ett uttryck för stress eller press. Den drickande kvinnan däremot – hon döms hårdare. Hennes drickande betraktas som en personlig och moralisk brist, ett svek mot rollerna som moder, dotter, kollega. Hon dricker ofta i hemlighet, bakom stängda dörrar, när dagens krav på prestation, omsorg och kontroll är tillfredsställda.

Forskning visar att kvinnors alkoholkonsumtion har ökat över tid, särskilt bland äldre kvinnor (Folkhälsomyndigheten, 2024). Samtidigt är det färre kvinnor än män som söker hjälp för alkoholproblem (Wallhed Finn, 2023). Inte för att kvinnors problem är mindre allvarliga, utan för att skammen är större. Den som avviker från normen döms hårdare, och för kvinnor innebär beroende ofta ett dubbelt svek: mot sig själv och mot en samhällsbild som kräver att hon ska vara stark, kontrollerad och självuppoffrande.

Än idag utför kvinnor majoriteten av det obetalda arbetet i hemmet. De bär huvudansvaret för barn, hushåll och ofta även äldre anhöriga – samtidigt som de förväntas prestera på samma nivå som män i arbetslivet (Socialstyrelsen, 2021). Den existentiella belastningen i detta dubbelarbete är påtaglig men ofta osynliggjord. Att bära två världar, utan erkännande och med begränsad möjlighet till återhämtning, tär på både fysisk och psykisk hälsa. När pressen blir för stor och återhämtningsutrymmet för litet kan alkoholen erbjuda en tillfällig flykt – en lättnad som dock snabbt riskerar att övergå i beroende. Inte sällan blir alkohol ett sätt att härbärgera känslan av att aldrig räcka till, av att ständigt vara otillräcklig både i yrkeslivet och privat.

På arbetsplatser är könsbaserade förväntningar fortfarande närvarande, ibland subtilt, ibland öppet. Kvinnors kompetens ifrågasätts oftare, deras prestationer omtolkas eller förminskas. Detta skapar en existentiell otrygghet som påverkar självbild och självvärde. När kvinnor inte behandlas lika, när de förväntas vara något annat än sig själva, skapas en spricka mellan den de är och den de måste framstå som för att passa in. På arbetsplatser med stark alkoholkultur, särskilt i manligt dominerade branscher, löper kvinnor ökad risk för problematiskt drickande (Tareq et al., 2024). De pressas att anpassa sig till normer som de egentligen inte tillhör, samtidigt som deras avvikelse från dessa normer bestraffas.

Många kvinnor som utvecklar alkoholberoende bär dessutom på en historia av trauma. Våld i nära relationer, sexuella övergrepp, emotionella övergivanden – detta är inte undantag utan en del av mönstret (Socialstyrelsen, 2021; Kurera, 2021). Alkohol kan då bli ett sätt att döva en djup, osynlig sorg som inte har fått erkännande.

Vad händer med kvinnors varande?

När kvinnor systematiskt ifrågasätts, bedöms hårdare och tystas ner i både arbetsliv och samhälle påverkar det deras själva varande. Den existentiella hälsan – känslan av mening, sammanhang och egenvärde – undermineras när livsutrymmet krymper. Kvinnor lär sig att anpassa sig, tona ner sina behov, bära dubbla roller utan synlighet. De inre konflikterna mellan det egna jaget och samhällets krav kan bli plågsamma och långvariga. Att inte bli sedd som en hel människa, utan reduceras till en funktion, en prestation eller en norm, är en form av existentiellt våld. När kvinnors rätt att existera på egna villkor ifrågasätts eller förnekas, blir alkohol ibland en flyktväg undan en outhärdlig vardag.

Vi ser samtidigt en oroande global och nationell backlash. Jämställdhet relativiseras eller avfärdas som ”överkänslighet”. Kvinnors rättigheter ses återigen som förhandlingsbara, snarare än självklara. Politiska företrädare i Sverige och internationellt tonar ner betydelsen av jämställdhet och skapar därmed ett samhällsklimat där kvinnors röster marginaliseras. När detta sker förstärks också de strukturer som gör kvinnor mer sårbara för ohälsa och beroende.

Att återerövra existensen

Existentiell hälsa innebär att få känna mening, tillhörighet och frihet att uttrycka sin autentiska identitet. För kvinnor vars erfarenheter präglas av skuld, skam och sociala orättvisor är denna hälsa bräcklig. Men den kan återerövras. Genom synliggörande, genom berättande, genom samhällsförändring.

Att tala om kvinnors alkoholproblem är inte att skuldbelägga individer. Det är att rikta ljuset mot de samhälleliga mönster som formar både beroende och ohälsa. Vi behöver fler samtal om kvinnors verkliga livsvillkor. Vi behöver ett samhälle där existentiell hälsa ses som ett kollektivt ansvar – där varje människa, oavsett kön, har rätt att vara hel, synlig och fri.

/ Margareta Bohlin

---

• Referenser
• Folkhälsomyndigheten. (2024). Alkoholkonsumtion bland vuxna. https://www.folkhalsomyndigheten.se
• Kurera. (2021). Det här ligger bakom kvinnors alkoholproblem. https://kurera.se/det-har-ligger-bakom-kvinnors-alkoholproblem/
• Nämndemansgården. (2023). Kvinnor och alkoholberoende: stigma och vägen till hjälp. https://namndemansgarden.se
• Samuelsson, E., & Wallander, L. (2015). Substance use and treatment needs: Constructions of gender in Swedish addiction care. Hämtad från https://www.thefreelibrary.com
• Socialstyrelsen. (2021). Missbruk slår hårdare mot svenska kvinnor. https://www.socialstyrelsen.se
• Tareq, H., Nyberg, A., Wennberg, P., Redmalm, D., Toivanen, S., & Mensah, A. (2024). Prevalence of problem drinking in the Swedish workforce: Differences between labour market industries based on gender composition and main job activity. BMC Public Health. https://bmcpublichealth.biomedcentral.com
• Wallhed Finn, S. (2023). Ny forskning: stigmatisering hinder för kvinnor att söka hjälp vid alkoholberoende. https://medicinskaccess.se