Beroendesjukdom är en komplex problematik som påverkar både individer och samhällen i stort. Företag ser ofta hur beroende påverkar arbetsmiljö, produktivitet och personalens välmående, medan privatpersoner och deras närstående upplever beroende som en djupt personlig och ofta smärtsam livserfarenhet. Forskning visar att existentiella faktorer – såsom upplevelsen av mening, sammanhang och syfte – spelar en avgörande roll i såväl uppkomsten av som återhämtningen från beroendesjukdom.

Denna sektion sammanfattar forskning om sambandet mellan existentiell hälsa och beroende samt hur dessa insikter kan användas både i förebyggande arbete inom företag och i stöd för individer och deras familjer.

Existentiella faktorer och beroendesjukdom

Forskning från Folkhälsomyndigheten (2024) visar att existentiell hälsa saknar en entydig definition, men återkommande beskrivningar inkluderar meningsskapande, relation till sig själv, andra och naturen, en känsla av trygghet samt att vara en del av något större. Denna helhetssyn på människans behov är central för att förstå och behandla beroendesjukdomar.

Tidigare studier visar att individer med en djupare känsla av mening och syfte i livet har lägre risk för att utveckla beroendeproblem. Büssing et al. (2009) fann att andlig eller existentiell förankring kan öka motståndskraften mot stress och destruktiva beteenden. Samtidigt kan existentiell ensamhet och känslor av meningslöshet vara starka drivkrafter bakom beroende (van Deurzen, 2012).

Den existentiella psykologen Rollo May (1981) beskrev hur ångest, osäkerhet och existentiell skuld kan leda till destruktiva beteendemönster, där beroende blir ett sätt att hantera en inre känsla av maktlöshet. May betonade att människan behöver konfrontera sin egen frihet och sitt ansvar för att skapa mening i livet – något som är avgörande i tillfrisknandet från beroende.

Psykoanalytikern Gooding et al. (2013) har visat att många personer som utvecklar beroendesjukdom upplever en underliggande känsla av existentiell tomhet, där beroendet blir ett sätt att fylla detta tomrum. Viktor Frankl (1959), grundaren av logoterapin, beskrev hur människor kan övervinna beroende genom att upptäcka en djupare mening i sina liv. Detta perspektiv får stöd i modern forskning, där existentiell terapi används för att hjälpa individer att ersätta destruktiva beteenden med ett mer meningsfullt livsinnehåll (Flanagan, 2013).

Forskning publicerad i Socialmedicinsk tidskrift (Melder & Haglund, 2023) visar att existentiell hälsa kan vara en viktig, men ofta förbisedd, faktor i folkhälsoarbetet. I ett specialnummer av tidskriften diskuteras hur existentiella aspekter påverkar människors välbefinnande, särskilt i relation till psykisk hälsa och beroendeproblematik. Stiwne (2023) lyfter fram dilemmat kring definitionen av existentiell hälsa och varnar för att patologisera livsfrågor, medan Melder och Haglund (2023) argumenterar för att existentiell hälsa bör integreras i folkhälsomodeller. Bergquist (2023) beskriver hur samtalsgrupper kan stärka människors existentiella hälsa genom strukturerade reflektioner kring mening och sammanhang, vilket kan vara ett stöd vid återhämtning från beroende. Denna forskning understryker behovet av att inkludera existentiella faktorer i både förebyggande arbete och behandling av beroendesjukdomar.

Existentiella perspektiv i behandling och återhämtning

Traditionella behandlingsmodeller fokuserar ofta på medicinska och psykologiska aspekter av beroende. Men forskning visar att existentiella inslag kan vara avgörande för långsiktig återhämtning.

Spiritualitet och existentiell reflektion är centrala i många självhjälpsprogram, såsom Anonyma Alkoholister (AA), där tron på en ”högre makt” hjälper många att bryta destruktiva mönster (Kelly et al., 2011). Den grundläggande metoden utgår från ett tolvstegsprogrammet för tillfrisknande.

Ett annat program med ett starkt fokus på existentiella aspekter är Livsstegen, ett tolvstegsprogram som utgår från tanken att alla människor, inte bara de med kemiska beroenden, kan ha destruktiva livsmönster som kräver existentiell bearbetning. Programmet, utformat av Olle Carlsson, betonar självreflektion, andlighet och gemenskap som vägar till förändring.

Existentiella perspektiv och företagshälsa

Inom företag kan dessa insikter omsättas i praktiken genom att skapa en arbetskultur där meningsfullhet och balans uppmuntras. Arbetsgivare kan spela en viktig roll i att förebygga beroende genom att erbjuda stödprogram, reflekterande samtal och en arbetsmiljö där personalen upplever att deras arbete har en djupare mening.

Folkhälsomyndigheten (2024) lyfter fram betydelsen av existentiell hälsa i arbetslivet och betonar att en meningsfull arbetsmiljö kan förebygga psykisk ohälsa och beroenderisker. Socialmedicinsk tidskrift (Melder & Haglund, 2023) visar också att existentiella faktorer spelar en roll i att minska arbetsrelaterad stress och öka trivseln på arbetsplatsen. Genom att integrera existentiella aspekter i personalhälsovården, exempelvis genom reflekterande samtal och existentiella hälsoprogram, kan företag bidra till ett mer hållbart arbetsliv.

För individer handlar återhämtning ofta om att återupptäcka en känsla av sammanhang och syfte. Existentiella terapiformer, såsom logoterapi och gestaltterapi, har visat sig effektiva för att hjälpa individer att arbeta med frågor om mening och identitet (Kremer & Ironson, 2014).

Sammanfattning och vägen framåt

Oavsett om du är arbetsgivare, privatperson eller närstående kan ett existentiellt perspektiv ge viktiga insikter och verktyg för förändring. Forskning visar att meningsfullhet, gemenskap och existentiellt välbefinnande är centrala faktorer i både förebyggande arbete och återhämtning.

Genom att förstå beroendesjukdom ur ett bredare perspektiv kan vi skapa en mer hållbar och medmänsklig strategi för både individer och samhällen.