Beroende är en komplex sjukdom som påverkar hela människan – fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Trots att behandling ofta fokuserar på biologiska och psykologiska faktorer, visar forskning att den existentiella dimensionen spelar en avgörande roll både i utvecklingen av beroende och i vägen mot tillfrisknande.

Existentiell hälsa handlar om vår förmåga att hitta mening, hopp och sammanhang i livet. Det inkluderar frågor om identitet, tillhörighet, livsmål och en känsla av inre frid. När denna del av hälsan är bristfällig kan det skapa en känsla av tomhet, hopplöshet och brist på syfte – något som ofta är närvarande hos personer med beroendesjukdom.

Forskning visar att bristande existentiell hälsa kan öka risken för att utveckla beroende. När vi saknar en djupare känsla av mening i livet kan alkohol, droger, mat, spel eller andra beroenden bli sätt att fly från tomheten och fylla det existentiella vakuumet (Frankl, 1959; Wong, 2014).

Många som utvecklar ett beroende har upplevt trauma, ensamhet eller en förlust av mening i livet. Substanser eller destruktiva beteenden kan initialt ge en illusion av kontroll eller lindring, men leder i längden till ökad smärta och lidande.

Existentiella sår kan visa sig genom:

• En känsla av meningslöshet – ”Vad är poängen med allt?”
• En inre tomhet – ”Jag känner mig aldrig riktigt levande.”
• En förlorad identitet – ”Vem är jag utan mitt beroende?”
• Känslor av skuld och skam – ”Jag har svikit mig själv och andra.”

För att en behandling ska vara långsiktigt framgångsrik behöver vi adressera den existentiella dimensionen. Forskning inom existentiell psykologi och beroende visar att människor med en starkare känsla av mening och sammanhang har lättare att hantera motgångar och stå emot återfall (Wurmser, 1978; Mate, 2008).

Att arbeta med existentiell hälsa inom beroendevården kan innebära att:

• Utforska livets mening och värderingar – Vad vill jag att mitt liv ska handla om?
• Stärka andlig eller filosofisk förståelse – Hur kan jag hitta en djupare förankring i mig själv?
• Bygga gemenskap och tillhörighet – Vem vill jag ha i mitt liv, och hur bygger jag meningsfulla relationer?
• Utveckla hopp och framtidstro – Hur ser ett liv utan beroende ut för mig?

Det är också därför regeringens uppdrag till Folkhälsomyndigheten att undersöka sambandet mellan existentiell hälsa och beroende är så betydelsefullt. Att denna aspekt får större utrymme inom beroendebehandling och folkhälsoarbete är ett viktigt steg framåt.

Som tillfrisknande beroende och forskare inom området vet jag av egen erfarenhet hur existentiella frågor kan vara både en riskfaktor och en väg till helande. Jag har sett hur en förlorad känsla av mening kan leda in i beroende – men också hur en nyfunnen livsriktning kan bli en av de starkaste krafterna i återhämtning.

Beroende handlar inte bara om en substans eller ett beteende – det handlar om hela människan. Genom att arbeta med existentiell hälsa kan vi inte bara hjälpa människor att bli fria från sitt beroende, utan också stödja dem i att leva ett mer meningsfullt, hållbart och närvarande liv.

/ Margareta Bohlin

Referenser:

• Frankl, V. (1959). Man’s Search for Meaning. Beacon Press.
• Wong, P. T. P. (2014). Viktor Frankl’s meaning-seeking model and positive psychology. Journal of Humanistic Psychology, 54(1), 20-42.
• Wurmser, L. (1978). The Mask of Addiction. Jason Aronson.
• Maté, G. (2008). In the Realm of Hungry Ghosts: Close Encounters with Addiction. Vintage Canada.