Existentiell hälsa och identitet i en orolig värld: Hur påverkas vi av auktoritära ledare och social oro?

Vi lever i en tid där oron i världen är större än på länge. Kriget i Ukraina pågår fortfarande, och Rysslands aggression skapar rädsla och osäkerhet långt utanför landets gränser. Samtidigt ser vi hur auktoritära ledare får ökad makt, hur bistånd och välfärd monteras ner, och hur kvinnors rättigheter hotas. I USA är Donald Trump återigen president, och vi ser hur inflytelserika aktörer som Elon Musk, som nu fungerar som en av hans närmaste medhjälpare, påverkar samhällsutvecklingen på ett sätt som kan öka klyftorna och minska det sociala skyddsnätet. Trump har dessutom stärkt sina band med auktoritära ledare som Vladimir Putin, vilket ytterligare underminerar demokratiska värden globalt. Vad gör detta med oss människor? Hur påverkas vår existentiella hälsa och identitet av att leva i en sådan värld?

En av de mest akuta frågorna i vår tid är hotet mot kvinnors rättigheter. Vi ser bakslag i USA med inskränkningar i aborträtten, ökade våldsbrott mot kvinnor i flera länder och en växande antifeministisk rörelse. Kvinnors rättigheter är inte bara en fråga om jämställdhet, utan också om existentiell trygghet och identitet. När kvinnor förlorar rätten att bestämma över sina egna kroppar och livsvillkor påverkar det deras grundläggande känsla av mening och självbild.

Vad är existentiell hälsa och existentiell identitet?

Existentiell hälsa handlar om vår känsla av mening, sammanhang och hopp. Det är en del av vår psykiska och fysiska hälsa, men sträcker sig bortom det individuella – den påverkas av det samhälle vi lever i och de strukturer som formar våra liv. När världen präglas av osäkerhet och hot, kan vår existentiella hälsa skakas i grunden (Frankl, 2006). Existentiell identitet handlar om vår upplevelse av vem vi är i relation till världen omkring oss. När vi upplever politisk instabilitet, krig och samhällsförändringar kan det påverka vår självbild, våra värderingar och hur vi ser vår plats i samhället (Yalom, 1980). För många blir frågan om identitet central – vad betyder det att vara demokrat, att vara kvinna, att vara en del av en viss kultur eller yrkesgrupp i en värld som förändras snabbt?

Den kollektiva oron och dess konsekvenser

Många upplever en djup existentiell oro. Krig, klimatförändringar och politisk instabilitet skapar en känsla av att vi saknar kontroll över vår framtid. Vi ser en ökad polarisering i samhället och en känsla av att de demokratiska institutionerna inte längre fungerar som de ska. Denna kollektiva oro kan ha flera konsekvenser för oss som individer:

• Ökad stress och ångest – När vi matas med negativa nyheter dagligen påverkar det vår psykiska hälsa. Många upplever en konstant bakgrundsstress och en känsla av maktlöshet (Bauman, 2001).
• Existentiell ensamhet – I en värld där traditionella gemenskaper försvagas och det sociala kontraktet utmanas, känner sig många ensamma i sina rädslor och funderingar (Tillich, 1952).
• Förändrad framtidstro och identitet – När vi ser att auktoritära ledare får ökad makt och att välfärdssystem monteras ner, kan vi förlora hoppet om en bättre framtid och ifrågasätta vår roll i världen (Becker, 1973).

Behovet av existentiella perspektiv i samtal och samhällsstrukturer

I tider av osäkerhet blir det ännu viktigare att inkludera existentiella perspektiv i våra samtal – både i vården, i arbetslivet och i andra delar av samhället. Att prata om mening, hopp och sammanhang är avgörande för att hantera den ökande oron i världen. Företag och verksamheter som arbetar med dessa frågor fyller en viktig funktion i att hjälpa människor att hitta strategier för att möta existentiell stress och stärka sin identitet i en osäker värld (Wong, 2016).

Vad kan vi göra för att stärka vår existentiella hälsa och identitet?

Världen vi lever i idag är oförutsägbar, och de existentiella utmaningarna vi står inför är stora. Att bevittna auktoritära krafter växa sig starkare, se krig och social oro breda ut sig och uppleva att välfärdsstrukturer försvagas, påverkar vår känsla av sammanhang och mening. Det är lätt att känna hopplöshet inför dessa förändringar, men just därför blir det viktigare än någonsin att reflektera över vår egen roll och våra möjligheter att påverka.

Vi behöver inte bara förstå vår oro, utan också aktivt arbeta för att skapa mening i en tid av osäkerhet. Genom att värna om våra demokratiska principer, stärka vår känsla av samhörighet och främja öppna, existentiella samtal kan vi motverka den fragmentering som hotar våra samhällen. Framtiden är oviss, men vår förmåga att finna mening och bygga motståndskraft är starkare än vi tror. Det krävs medvetet arbete av individen såväl som av samhället.

/ Margareta Bohlin

Referenser

Yalom, I. D. (1980). Existential Psychotherapy. Basic Books.

Bauman, Z. (2001). The Individualized Society. Polity Press.

Becker, E. (1973). The Denial of Death. Free Press.

Frankl, V. E. (2006). Man’s Search for Meaning. Beacon Press.

Habermas, J. (1996). Between Facts and Norms: Contributions to a Discourse Theory of Law and Democracy. MIT Press.

McGonigal, K. (2015). The Upside of Stress: Why Stress Is Good for You, and How to Get Good at It. Avery.

Putnam, R. D. (2000). Bowling Alone: The Collapse and Revival of American Community. Simon & Schuster.

Snyder, C. R. (2002). Hope Theory: Rainbows in the Mind. Psychological Inquiry, 13(4), 249-275.

Tillich, P. (1952). The Courage to Be. Yale University Press.

Wong, P. T. P. (2016). Meaning-Centered Approach to Research and Therapy. Springer.