Regeringens satsning på existentiell hälsa – en väg till ökat välbefinnande

Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att stärka arbetet med existentiell hälsa som en del av den nationella folkhälsopolitiken (Regeringskansliet, 2024). Men vad betyder egentligen existentiell hälsa, och varför är det viktigt – särskilt när det gäller beroendeproblematik?

Hälsa handlar om mer än kroppen

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa inte bara en fråga om att vara fysiskt frisk – den handlar också om mental, social, ekologisk, andlig och existentiell välmående. Medan fysisk hälsa ofta får stor uppmärksamhet inom vård och folkhälsa, spelar även existentiell hälsa en avgörande roll för vårt välbefinnande. Existentiell hälsa handlar om hur vi upplever mening, hopp och sammanhang i livet. Det handlar om vår förmåga att hantera motgångar, känna en inre trygghet och att uppleva en djupare livstillfredsställelse. När vi känner att våra liv har en riktning och betydelse blir vi mer motståndskraftiga mot psykisk ohälsa och stress.

Vad innebär existentiell hälsa i praktiken?

Existentiell hälsa kan beskrivas genom flera dimensioner:

  • Meningsfullhet – att känna att ens liv har ett syfte och att ens handlingar spelar roll.

  • Hopp och framtidstro – att kunna se framåt och känna tillförsikt trots svårigheter.

  • Inre harmoni – en känsla av frid och acceptans gentemot sig själv och livet.

  • Andlig eller religiös förankring – för de som har en tro kan detta vara en viktig resurs.

  • Känsla av samhörighet – att uppleva sig vara en del av en större gemenskap, vare sig det handlar om familj, vänner eller samhället.

Sambandet mellan existentiell hälsa och beroende

Många som kämpar med beroende har en bakomliggande känsla av tomhet, meningslöshet eller vilsenhet i livet. Forskning visar att brist på existentiell hälsa kan vara en stark riskfaktor för att utveckla missbruk och beroende. När människor upplever att livet saknar mening kan alkohol, droger, spel eller andra beroenden bli en form av flykt – ett sätt att dämpa ångest, ensamhet eller inre smärta. Samtidigt kan en starkare existentiell hälsa vara en viktig skyddsfaktor. Personer som har en känsla av sammanhang, hopp och livsmening har större motståndskraft mot att fastna i beroendemönster och har också bättre förutsättningar för att ta sig ur ett missbruk.

Hur kan existentiell hälsa stärka återhämtningen?

Insatser för att stärka existentiell hälsa kan spela en avgörande roll i beroendevård och återhämtning. Här är några sätt att arbeta med existentiella perspektiv i behandlingen: Skapa mening i livet – genom samtal, reflektion och stöd i att hitta värderingar och mål som känns meningsfulla. Bygga gemenskap och sammanhang – sociala relationer, gemenskap och att känna sig del av något större är centralt. Stärka hopp och framtidstro – att kunna se en positiv framtid är avgörande för motivation och förändring. Hantera existentiell ångest – stöd i att möta livets stora frågor utan att behöva fly in i destruktiva beteenden.

Existentiell hälsa och beroende – en helhetssyn

Att arbeta med existentiell hälsa inom beroendevården innebär att se hela människan – inte bara de yttre symptomen på beroende, utan även de djupare orsakerna. Många behandlingsprogram inkluderar idag existentiella samtal, mindfulness och metoder som hjälper individen att utforska sina inre behov och drivkrafter.

Genom att lyfta existentiell hälsa i arbetet med beroende kan vi skapa bättre förutsättningar för hållbar återhämtning och en högre livskvalitet för dem som kämpar med missbruk.

Referens: Regeringskansliet (2024). Regeringen ger Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utveckla arbetet med existentiell hälsa inom ramen för den nationella folkhälsopolitiken.