Beroende växer i tystnad: Arbetslivets roll och möjligheter att förändra

Beroendeproblematik i arbetslivet är en komplex verklighet som påverkar både individ och organisation på djupet. Trots att lidandet ofta är stort är beroende fortfarande ett osynligt och stigmatiserat problem på många arbetsplatser.

I detta inlägg utforskar vi hur beroende i arbetslivet hänger samman med psykosociala påfrestningar och existentiell ohälsa, och varför förebyggande insatser kan rädda både liv och arbetsmiljöer.

Beroende på arbetsplatsen: Ett underskattat problem

Forskning visar att förekomsten av beroendeproblematik i arbetslivet är betydande. En studie av Bejerot och Eriksson (2022) visar att andelen anställda som testar positivt för illegala droger har ökat markant över de senaste 25 åren i Sverige. Samtidigt konstaterar Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN, 2022) att alkoholrelaterade problem fortsatt är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa och produktivitetsbortfall i arbetslivet.

Beroende påverkar arbetsplatsen både direkt och indirekt: ökad sjukfrånvaro, minskad arbetskapacitet, ökad olycksrisk och sämre arbetsmiljö för hela arbetslaget (Harmony Ridge Recovery Center, 2024).Men kanske är det mest förbisedda att beroende också innebär ett djupt mänskligt lidande – för individen själv, och för kollegor, anhöriga och arbetsgivare.

Högpresterande personer med beroende

En viktig aspekt som ofta glöms bort är att personer med beroende inte alltid passar in i stereotypa bilder av ”missbrukare”. Många som lever med beroendeproblematik är samtidigt högpresterande, plikttrogna och framgångsrika – åtminstone utåt sett. Denna så kallade ”funktionella beroendeproblematik” gör att problemen kan döljas länge. Hög arbetskapacitet och stark drivkraft kan maskera inre kaos, psykisk ohälsa och existentiell tomhet (Baldacchino, 2010). Det gör att omgivningen ofta inte upptäcker problemen förrän konsekvenserna blivit mycket allvarliga. Att förstå denna dynamik är avgörande för ett effektivt förebyggande arbete på arbetsplatser.

Psykosociala riskfaktorer som driver beroende

Forskning visar att arbetsmiljöfaktorer spelar en central roll i beroendeutveckling. Psykosociala påfrestningar som:

• Hög arbetsbelastning och ständig tidspress
• Brist på socialt stöd från chefer och kollegor
• Mobbning, utanförskap och otrygga anställningar
• Brist på balans mellan krav och kontroll

är starkt kopplade till ökat riskbruk och beroende (Frone, 2016; Karanika-Murray & Biron, 2015; EU-OSHA, 2021).

Det handlar alltså inte enbart om individens sårbarhet, utan om hur arbetsmiljön formar möjligheterna att hantera stress och svårigheter på hälsosamma sätt.

Existentiell ohälsa som grogrund för beroende

Utöver de psykosociala riskerna finns ofta djupare existentiella faktorer i bakgrunden:

• Förlust av mening och syfte i arbetet och livet
• Känsla av ensamhet och brist på tillhörighet
• Upplevelse av värdelöshet eller otillräcklighet
• Rädsla för sårbarhet och oförmåga att be om hjälp

När dessa existentiella behov inte möts ökar risken att individer söker kortsiktig lindring i substanser eller destruktiva beteendemönster (Westin, 2021).

I mitt arbete ser jag ofta att beroende är en reaktion på en djupare existentiell smärta – en längtan efter kontakt, bekräftelse och inre ro.

Kön, beroende och arbetslivets normer

Beroende tar sig också olika uttryck beroende på sociala normer kopplade till kön.
Kvinnor riskerar ofta att bära en dubbel börda genom krav på både prestation och omsorg, och möter ofta större skam kring att visa sårbarhet (Greenfield et al., 2010). Män å andra sidan kan hållas kvar i beroendeproblematik genom normer om självförsörjning, prestation och emotionell tystnad (Room, 2005). Människor som inte identifierar sig enligt traditionella könsnormer riskerar dessutom att möta ytterligare lager av osynliggörande, stigma och utsatthet, vilket kan öka sårbarheten för psykisk ohälsa och beroende.

För att arbeta effektivt med beroende i arbetslivet behöver vi alltså förstå inte bara individens situation, utan också de könsspecifika normer och arbetskulturer som bidrar till ohälsa.

Varför insatser är livsviktiga

Att ta beroendeproblematik i arbetslivet på allvar är inte bara en fråga om företagets ekonomi eller rykte – det handlar om att rädda liv och minska lidande.
Tidiga, förebyggande insatser kan:

• Förhindra djupare psykisk ohälsa och suicid
• Skapa en tryggare och mer hållbar arbetsmiljö för alla
• Minska sjukfrånvaro, personalomsättning och produktivitetsförluster (Pidd & Roche, 2022)

Genom att satsa på utbildning, stödprogram, existentiella samtal och en öppen arbetsmiljö där psykisk hälsa prioriteras, kan vi göra verklig skillnad.

Avslutande tankar

Beroende i arbetslivet är en tyst kris som kräver mod att se – och ännu större mod att agera på. När vi vågar lyfta blicken från individens symtom till arbetslivets psykosociala och existentiella villkor, kan vi skapa arbetsplatser där fler vågar söka hjälp – och där fler kan återfinna sin mening, sin närvaro och sin livskraft.

Om din organisation vill arbeta mer aktivt med att förebygga och hantera beroendeproblematik, stärka den psykosociala arbetsmiljön och främja existentiell hälsa, är du varmt välkommen att kontakta mig.
Jag heter Margareta Bohlin, är forskare och driver även egen verksamhet där jag erbjuder rådgivning, utbildning och samtalsstöd – med en kombination av vetenskapliga och existentiella perspektiv.

Tillsammans kan vi skapa insatser som inte bara lindrar symtom, utan som stärker arbetsplatsens långsiktiga hållbarhet och människors livskraft. Besök gärna www.ahlbo.se för mer information, eller kontakta mig direkt på [email protected] för en förutsättningslös dialog. Läs gärna min blogg:  https://ahlbo.se/blogg/  Jag finns också på sociala medier:

https://www.instagram.com/existentiell_halsa_beroende/ och

https://www.facebook.com/profile.php?id=61573472618880

---

Referenser

• Baldacchino, A. (2010). Substance misuse and psychiatric co-morbidity: An overview of the literature. International Review of Psychiatry, 22(3), 210–219. https://doi.org/10.3109/09540261003730352
• Bejerot, S., & Eriksson, A. (2022). Increasing prevalence of illicit drug use among employees at Swedish workplaces over a 25-year period. The European Journal of Public Health, 32(5), 760–765. https://doi.org/10.1093/eurpub/ckac111
• CAN. (2022). Drogutvecklingen i Sverige 2022. https://www.can.se
• EU-OSHA. (2021). Work-related psychosocial risks and mental health: Evidence from the European Working Conditions Survey. https://osha.europa.eu
• Frone, M. R. (2016). Work stress and alcohol use: Developing and testing a biphasic self-medication model. Work & Stress, 30(4), 374–394. https://doi.org/10.1080/02678373.2016.1218752
• Greenfield, S. F., Back, S. E., Lawson, K., & Brady, K. T. (2010). Substance abuse in women. Psychiatric Clinics of North America, 33(2), 339–355. https://doi.org/10.1016/j.psc.2010.01.004
• Karanika-Murray, M., & Biron, C. (2015). The health-performance framework of presenteeism: Towards understanding an adaptive response. Work & Stress, 29(4), 341–359. https://doi.org/10.1080/02678373.2015.1074954
• Pidd, K., & Roche, A. (2022). A systematic review of the efficacy, effectiveness and cost-effectiveness of workplace-based interventions for problematic substance use. Frontiers in Public Health, 10, 1051119. https://doi.org/10.3389/fpubh.2022.1051119
• Room, R. (2005). Stigma, social inequality and alcohol and drug use. Drug and Alcohol Review, 24(2), 143–155. https://doi.org/10.1080/09595230500102434
• Westin, A. (2021). An Existential Phenomenology of Addiction. Journal of Phenomenological Psychology, 52(1), 119–142. https://doi.org/10.1163/15691624-12341384