Arbetsliv och existentiell hälsa – meningen med jobbet?

Arbetsliv och existentiell hälsa – meningen med jobbet?

Arbete utgör en central del av vår identitet och livskvalitet. Utöver att säkerställa ekonomisk försörjning kan arbete erbjuda mening, sammanhang och personlig utveckling. Samtidigt har arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa ökat, vilket aktualiserar behovet av att förstå existentiell hälsa i arbetslivet (Folkhälsomyndigheten, 2024; WHO, 2022).

Digitalisering, distansarbete och den växande gig-ekonomin har ytterligare förändrat arbetsmarknaden, vilket skapar nya förutsättningar och utmaningar för existentiell hälsa i arbetslivet. Hur kan vi förstå och främja meningsfullhet och sammanhang i arbete idag?

Vad är existentiell hälsa i arbetslivet?

Existentiell hälsa definieras som individens upplevelse av mening, syfte och sammanhang i livet (Folkhälsomyndigheten, 2024). Inom arbetslivet kan det kopplas till frågor som:

• Har mitt arbete en djupare mening?
• Har jag autonomi och möjlighet att utvecklas?
• Känner jag mig delaktig i något större än mig själv?

Studier visar att arbetsplatser som stödjer existentiell hälsa och social sammanhållning bidrar till ökat välbefinnande och produktivitet (Zou & Dahling, 2017). WHO (2022) betonar att en hälsosam arbetsmiljö inte bara handlar om att minska stress och utmattning utan också om att skapa förutsättningar för psykiskt och existentiellt välbefinnande.

Enligt en rapport från OECD (2021) har medarbetare som upplever sitt arbete som meningsfullt en högre arbetsmoral och lägre risk för psykisk ohälsa. Detta ställer krav på arbetsgivare att aktivt arbeta med frågor som autonomi, självutveckling och delaktighet för att skapa en hållbar arbetsmiljö.

Hur påverkar moderna arbetsstrukturer existentiell hälsa?

Pandemin förändrade synen på arbete radikalt. Distansarbete skapade ökad flexibilitet men ledde också till en ökning av social isolering och brist på sammanhang (WHO, 2022). En studie av Schéele & Nilsson (2021) vid Karolinska Institutet visar att social interaktion är avgörande för motivation och arbetsglädje.

Distansarbete innebär dock inte bara risker. Forskning visar att vissa individer upplever ökad frihet och kontroll över sin tid, vilket kan stärka den existentiella hälsan (OECD, 2021). Nyckeln ligger i att hitta en balans mellan flexibilitet och gemenskap, där arbetsgivare skapar sociala strukturer även i digitala miljöer.

Gig-ekonomi och osäkerhet – självständighet eller meningslöshet?

Den växande gig-ekonomin erbjuder flexibilitet men skapar även en upplevelse av osäkerhet och brist på långsiktigt sammanhang (Institutet för framtidsstudier, 2022). Detta kan påverka den existentiella hälsan negativt genom att minska individens känsla av trygghet och syfte. Gig-arbetare saknar ofta den trygghet och de sociala band som traditionella anställningar ger, vilket kan leda till en högre grad av stress och lägre livskvalitet (Standing, 2016).

Ökade krav på prestation – tappar vi meningen?

Automatisering ersätter vissa yrken samtidigt som kraven på kreativitet och innovation ökar. Arbetspsykologen Barry Schwartz (2015) menar att arbete alltmer reduceras till en instrumentell aktivitet snarare än en plats för personlig utveckling. Enligt forskning från WHO (2022) kan den höga arbetsbelastningen i moderna organisationer leda till att medarbetare tappar sin upplevelse av syfte och mening.

Arbete och mening i framtidens samhälle

När arbete förlorar sin mening blir det en källa till stress och ohälsa, men när det upplevs som meningsfullt kan det bidra till personlig utveckling och välbefinnande. WHO (2022) understryker vikten av att arbetsgivare och samhälle skapar arbetsmiljöer där psykiskt välbefinnande och existentiell hälsa prioriteras. Framtidens arbetsliv kräver ett holistiskt synsätt där arbete ses som mer än en ekonomisk nödvändighet – utan också en källa till mening och sammanhang i livet.

En fördjupad diskussion om existentiell hälsa i arbetslivet skulle kunna bidra till bättre strategier för psykisk hälsa och långsiktig hållbarhet på arbetsmarknaden. Detta innebär ett ansvar för både arbetsgivare och politiska beslutsfattare att integrera existentiella perspektiv i framtidens arbetslivspolitik.

/ Margareta Bohlin

---

Referenser

Ahmadi, F. (2015). Existentiell hälsa och arbetsliv

Deci, E. & Ryan, R. (2000). Self-Determination Theory and the Facilitation of Intrinsic Motivation.

Folkhälsomyndigheten (2024). Kartläggning av definitioner och förståelse av existentiell hälsa.

Institutet för framtidsstudier (2022). Gig-ekonomi och arbetslivets förändring.

OECD (2021). Job Quality and Well-Being Report.

Schéele, J. & Nilsson, K. (2021). Social Interaction and Work Motivation in a Digital Era.

Standing, G. (2016). The Precariat: The New Dangerous Class.

WHO (2022). Mental health at work. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/mental-health-at-work

Zou, W.-C., & Dahling, J. J. (2017). Workplace spirituality buffers the effects of emotionallabour on employee well-being. European Journal of Work and Organizational Psychology, 26(5), 768–777.

Schwartz, B. (2015). Why We Work. Simon & Schuster.