Existentiell hälsa – en nödvändig dimension för individ och samhälle

Som forskare inom psykologi har jag länge sett en tendens att förbise de existentiella aspekterna av att vara människa. Vi har fokuserat på kognitiva och beteendemässiga faktorer, men ofta lämnat frågor om mening, hopp, samhörighet och förundran utanför diskussionen. Det är olyckligt, eftersom dessa aspekter har en avgörande betydelse för vårt välbefinnande och vår förmåga att hantera livets utmaningar.

För mig handlar intresset för existentiell hälsa inte bara om teori eller akademisk forskning. Det handlar om att förstå vad som verkligen gör skillnad i människors liv. Många kämpar med känslor av meningslöshet, ensamhet eller en inre tomhet som inte alltid fångas upp av traditionella hälsoperspektiv. Jag ser en möjlighet – och ett ansvar – att bidra till att fler får tillgång till verktyg och insikter som kan stärka deras välmående på djupet.

Lyckligtvis håller detta på att förändras. Regeringen har nyligen gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram underlag om sambandet mellan existentiell hälsa och beroende (Regeringen, 2023). Myndigheten har nu presenterat sin första rapport där de tydligt slår fast att existentiell hälsa påverkar vårt psykiska och fysiska välbefinnande i hög grad och att det finns ett behov av att integrera dessa frågor i folkhälsoarbetet (Folkhälsomyndigheten, 2024).

Vad är existentiell hälsa?

Existentiell hälsa handlar om hur vi förhåller oss till de djupa frågorna i livet. Det är en dimension av hälsa som berör vår förmåga att finna mening, känna hopp, uppleva samhörighet och hantera livets existentiella utmaningar.

Enligt Folkhälsomyndigheten (2024) kan existentiell hälsa delas in i följande områden:

• Meningsfullhet – Att uppleva en känsla av syfte i livet.
• Hopp – Att kunna se framåt med optimism, även i svåra tider.
• Samhörighet – Att känna sig del av något större och ha en plats i en gemenskap.
• Förundran – Att kunna uppskatta det storslagna i livet, naturen och konsten.
• Andlig närvaro – För vissa innebär existentiell hälsa en andlig dimension, men det behöver inte vara kopplat till religion.

Dessa faktorer påverkar inte bara vår psykiska hälsa, utan också vår fysiska hälsa. Studier har visat att personer som upplever hög grad av mening och samhörighet lever längre, har lägre stressnivåer och en bättre motståndskraft mot sjukdomar (Folkhälsomyndigheten, 2024).

Regeringens initiativ och Folkhälsomyndighetens slutsatser

Att regeringen har tagit initiativ till att inkludera existentiell hälsa i folkhälsoarbetet är ett viktigt steg framåt (Regeringen, 2023). Folkhälsomyndighetens rapporter visar att existentiell hälsa har stor betydelse för folkhälsan och att det finns ett behov av att inkludera dessa frågor i politiska beslut och samhällsplanering (Folkhälsomyndigheten, 2024).

Här är några av rapportens slutsatser:

• Existentiell hälsa kan minska psykisk ohälsa
  Brist på mening och samhörighet ökar risken för depression, ångest och stressrelaterade sjukdomar. Genom att främja existentiell hälsa kan vi stärka människors psykiska motståndskraft (Folkhälsomyndigheten, 2024).
• Arbetsplatser bör ta existentiell hälsa på allvar
  Ett meningsfullt arbete och en inkluderande arbetsmiljö bidrar till bättre psykisk hälsa och högre produktivitet. Arbetsgivare bör därför arbeta aktivt med att skapa en känsla av sammanhang och syfte för sina medarbetare (Folkhälsomyndigheten, 2024).
• Existentiell hälsa är viktigt för äldreomsorgen
  Äldre som känner sig ensamma och upplever att livet saknar mening har sämre hälsa och kortare livslängd. Därför behöver äldreomsorgen integrera existentiella samtal och stöd för att stärka livskvaliteten hos äldre (Folkhälsomyndigheten, 2024).
• Barn och unga behöver stöd i existentiella frågor
  I en tid där många unga kämpar med stress, osäkerhet och identitetsfrågor är det viktigt att skolan och samhället ger dem verktyg för att hantera existentiella utmaningar (Folkhälsomyndigheten, 2024).

Hur kan vi stärka existentiell hälsa?

Om vi vill skapa ett samhälle där människor mår bra på djupet, behöver vi förändra hur vi ser på hälsa och välbefinnande.

På individnivå handlar det om att reflektera över vad som ger livet mening. Det kan vara genom relationer, arbete, skapande eller en djupare koppling till naturen. Många gånger handlar det om att våga lyfta blicken från vardagens stress och istället ställa sig frågor som: Vad är viktigt för mig? Vad ger mig glädje? Hur kan jag bidra till något större än mig själv?

På arbetsplatser behöver vi en förändring i hur vi ser på trivsel och arbetsmiljö. Det räcker inte med friskvårdsbidrag eller ergonomiska skrivbord – människor behöver också känna att deras arbete betyder något. En arbetsplats där medarbetarna känner sig värdefulla, där det finns en tydlig gemenskap och där de ser syftet med sitt arbete, är en arbetsplats som främjar både mental och fysisk hälsa.

I samhället i stort behöver vi våga prata mer om existentiella frågor. Våra offentliga institutioner – från skolor till äldreboenden – bör inkludera samtal om mening och samhörighet i sin verksamhet. Vi behöver ett samhällsklimat där vi inte bara fokuserar på produktivitet och yttre framgång, utan också på de djupare aspekterna av vad det innebär att vara människa.

Slutsats: Existentiell hälsa är en rättighet, inte en lyx

Existentiell hälsa är inte något ”flummigt” eller ovetenskapligt – det är en avgörande aspekt av människans välbefinnande. Psykologin har länge ignorerat dessa frågor, men forskningen visar tydligt att mening, samhörighet och hopp är fundamentala för vår hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2024).

Med regeringens initiativ och Folkhälsomyndighetens rapporter har vi nu ett gyllene tillfälle att ta existentiell hälsa på allvar och integrera den i vårt folkhälsoarbete.

Det är dags att vi ser existentiell hälsa som en rättighet för alla – inte en lyx för några få.

/ Margareta Bohlin

---

Referenser

Folkhälsomyndigheten. (2024). Existentiell hälsa och folkhälsa: Delredovisning av regeringsuppdrag. Folkhälsomyndigheten.

Regeringen. (2023). Uppdrag till Folkhälsomyndigheten att ta fram underlag om sambandet mellan existentiell hälsa och beroende (S2023/01747). Regeringskansliet.