Den 21 mars uppmärksammas Internationella dagen mot rasism – en dag som manar till eftertanke kring hur rasism påverkar samhället och människors liv. I en samtid präglad av krig, migration, klimatkris, polarisering och hot mot demokratiska strukturer är det tydligt att människor runt om i världen känner en djup oro inför framtiden. Många uttrycker känslor av vilsenhet, rotlöshet, hopplöshet och existentiell ensamhet. Dessa känslor är inte bara personliga utan speglar ett alltmer instabilt samhällsklimat.
Flera samhällsaktörer har lyft frågan om existentiella hot i tider av kris. Margot Wallström, tidigare utrikesminister, menar att vi behöver tala mer om dessa hot för att kunna möta dem gemensamt, och att handling och medmänsklighet är vägar ut ur maktlöshet (Wallström, 2023). Frankrikes president Emmanuel Macron har beskrivit Rysslands aggressioner som ett existentiellt hot mot Europa (Göteborgs-Posten, 2024), och Vatikanens utrikeschef, ärkebiskop Gallagher, varnar för att kärnvapen fortsatt utgör ett existentiellt hot mot mänsklighetens överlevnad (Vatican News, 2025).
Parallellt med dessa globala hot pågår en annan typ av hot i människors vardag – rasism. För personer som befinner sig i migration, lever i exil eller har erfarenhet av flyktingskap, blir rasismen ofta ett ytterligare sår. Den påverkar möjligheten att skapa nya sammanhang, känna tillhörighet och utveckla tillit. Den existentiella hälsan – som rör vår upplevelse av mening, sammanhang, frihet och hopp – är starkt kopplad till dessa grundläggande behov (Folkhälsomyndigheten, 2023). När människor utsätts för rasism och diskriminering under lång tid påverkas deras psykiska och fysiska hälsa, men också deras upplevelse av sig själva som värdefulla och delaktiga.
Forskning visar att existentiella hot kan ha omfattande konsekvenser för både individ och samhälle. Nilsson (2024) betonar att när människors existensvillkor hotas – av krig, klimatförändringar, pandemier eller social utsatthet – aktiveras en oro som sätter djupa spår i vår hälsa. Detta gäller särskilt för grupper som redan lever i marginaliserade positioner.
I Sverige har det under senare år skett en tydlig förskjutning i det offentliga samtalet. Rasistiska uttalanden, som tidigare fördömdes, har blivit normaliserade. Delegationen för migrationsstudier (Delmi) konstaterar i en av sina policy briefs att etablerade aktörer i samhällsdebatten i allt högre grad reproducerar främlingsfientliga och rasistiska berättelser (Delmi, 2021). Uppsala universitet bedriver också forskning som visar hur politiska aktörer och medier bidrar till att rasism successivt blir accepterad som ”normal” i samhällsdebatten (Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, 2024). Denna utveckling skapar ett klimat där vissa människors rätt att existera ifrågasätts.
Mot denna bakgrund blir det särskilt viktigt att skapa utrymme för existentiella samtal – både i professionella sammanhang och i civilsamhället. Psykiatern Ullakarin Nyberg lyfter vikten av att samtala om existentiella frågor som ett sätt att förebygga psykisk ohälsa och främja hälsa och hopp, särskilt i tider av kris (Nyberg, 2023). Genom att erbjuda stöd, gemenskap och möjligheten att sätta ord på det svåra, kan vi bidra till att återupprätta människors känsla av sammanhang, värdighet och framtidstro.
Att uppmärksamma Internationella dagen mot rasism handlar därför inte bara om att motverka hat och fördomar, utan också om att försvara det som gör oss mänskliga: vår längtan efter mening, tillhörighet och fred.
/ Margareta Bohlin
Referenser:
Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism. (2024). Invandring och normalisering av rasism. Uppsala universitet. https://www.uu.se/centrum/mangvetenskaplig-forskning-om-rasism/forskning/pagaende-forskningsprojekt/invandring-och-normalisering-av-rasism
Delmi. (2021). Från radikala röster till etablerad diskurs: Normaliseringen av främlingsfientlighet i offentligheten. Delmi Policy Brief 2021:8. https://www.delmi.se/media/s40dgfqc/delmi-policy-brief-2021-8_web.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2023). Existentiell hälsa och folkhälsa – slutredovisning. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/e/existentiell-halsa-och-folkhalsa-slutredovisning
Göteborgs-Posten. (2024, februari 26). Macron värd för möte om “existentiellt hot”. https://www.gp.se/nyheter/varlden/macron-vard-for-mote-om-existentiellt-hot.c0b81c2e-6def-5e5d-a9e5-16ba8a34ed4a
Nilsson, H. (2024). Upplevelsen av existentiella hot – ett hot mot folkhälsan!? Socialmedicinsk tidskrift, 101(1). https://publicera.kb.se/smt/article/view/22864
Nyberg, U. (2023). Psykisk hälsa och existentiella frågor. Doktorn.com. https://www.doktorn.com/artikel/psykisk-hälsa-och-existentialism-ullakarin-nyberg-delar-sina-insikter
Vatican News. (2025, februari 9). Ärkebiskop Gallagher: Kärnvapen utgör ett existentiellt hot. https://www.vaticannews.va/sv/vatikanen/news/2025-02/aerkebiskop-gallagher-karnvapen-utgor-ett-existentiellt-hot.html
Wallström, M. (2023). Gör något osjälviskt – existentiella hot kräver kollektivt ansvar. Yle. https://yle.fi/a/7-10048227
Upptäck mer från Existentiell hälsa och beroende
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
