Beroende, samhälle och existentiell hälsa

Beroende är ett komplext fenomen som påverkas av en mängd faktorer, inklusive biologiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekter. Samtidigt spelar kulturella och samhälleliga faktorer roll i både utvecklingen och hanteringen av beroenden. Synen på och hanteringen av beroenden varierar mellan olika samhällen och påverkar tillgången till stöd och vård samt individers möjlighet att hantera sitt beroende. Därtill kommer existentiella frågor som kan ha en betydande inverkan på beroendeproblematik. Människor söker ofta tröst och mening i olika former av beroenden, vilket gör att förståelsen av den existentiella dimensionen blir central. WHO (2023) har erkänt existentiell hälsa som en viktig del av människors välbefinnande, och den svenska regeringen (Folkhälsomyndigheten, 2024) har nu också börjat inkludera detta perspektiv i sitt folkhälsoarbete.

Kulturella faktorers inverkan på beroendeutveckling

Kultur påverkar våra värderingar, normer och beteenden, vilket i sin tur kan forma benägenheten att utveckla beroenden. Exempelvis har vissa samhällen en hög tolerans för alkoholkonsumtion, vilket kan leda till en högre prevalens av alkoholberoende. Enligt Room och Mäkelä (2000) påverkar drickmönster och alkoholkultur både individers konsumtionsnivåer och risken för beroende. I samhällen där social drickande är norm, såsom i många västländer, är risken för beroende högre jämfört med samhällen där alkoholkonsumtion är begränsad av religiösa eller kulturella skäl (Room & Mäkelä, 2000).

Vidare påverkar kulturella hälsoövertygelser hur individer hanterar sin hälsa och söker vård. Enligt Helman (2007) har kulturella uppfattningar om sjukdom och behandling en direkt inverkan på individers beteenden och val av vårdformer. Om beroende betraktas som en moralisk svaghet snarare än en sjukdom, kan det försvåra möjligheterna för personer att söka och få behandling (Helman, 2007). Detta leder i sin tur till att många individer kämpar i det tysta, utan tillgång till professionellt stöd.

Den existentiella dimensionen av beroende kan här kopplas till individens försök att skapa mening i en tillvaro som kan kännas fragmenterad eller meningslös. I samhällen där existentiella samtal och stöd, till exempel i Sverige,  inte är en naturlig del av vården kan människor uppleva ett vakuum som gör dem mer sårbara för destruktiva mönster.

Samhälleliga faktorers påverkan

Samhälleliga faktorer, såsom socioekonomisk status, utbildningsnivå, arbetsmarknad och sociala nätverk, har en betydande inverkan på risken att utveckla beroenden. Personer med låg socioekonomisk status löper en högre risk för ohälsa, inklusive beroendesjukdomar, på grund av ökad stress, sämre tillgång till hälso- och sjukvård samt begränsade resurser för att hantera livets utmaningar (Marmot, 2005). Forskning visar att fattigdom och arbetslöshet är starkt kopplade till ökad risk för substansberoende (Galea et al., 2011).

Samhällets attityder till beroende spelar också en avgörande roll. Stigmatisering av personer med beroendeproblem kan leda till att de undviker att söka vård och isoleras från sociala nätverk, vilket förvärrar deras situation (Room, 2005). Stigma kan dessutom påverka policyutveckling och resurstilldelning, vilket innebär att vissa grupper i samhället får sämre tillgång till vård och stöd än andra.

Ur ett existentiellt perspektiv innebär detta att individen kan uppleva en djup känsla av utanförskap och förlorad mening. Att leva i social utsatthet kan leda till känslor av hopplöshet, där beroende blir en väg att hantera existentiell smärta. Existentiell hälsa handlar om att ha en känsla av sammanhang, syfte och mening i livet. När dessa aspekter saknas ökar risken att söka tillfälliga lösningar genom beroendeframkallande beteenden.

Interaktionen mellan kulturella, samhälleliga och existentiella faktorer

Kulturella och samhälleliga faktorer interagerar ofta och kan tillsammans påverka risken för beroendeutveckling. Exempelvis kan ungdomar som deltar i kulturella aktiviteter uppleva flera fördelar som främjar deras psykiska hälsa och fungera som ett förebyggande verktyg mot psykisk ohälsa (Clift & Camic, 2016). Samtidigt kan bristande tillgång till sådana aktiviteter, på grund av socioekonomiska begränsningar, öka risken för att utveckla ohälsa och potentiellt beroenden (Wilkinson & Pickett, 2010).

En annan viktig aspekt är hur olika samhällen hanterar prevention och behandling av beroenden. I vissa länder har en mer holistisk och hälsoinriktad strategi implementerats, där beroende betraktas som en folkhälsofråga. Detta har lett till minskad dödlighet och ökad tillgång till vård (Greenwald, 2009). I kontrast har länder med en mer repressiv drogpolitik sett ökade problem med kriminalisering av personer med beroendeproblem, vilket kan försvåra deras möjligheter att bryta sitt beroende (Degenhardt et al., 2010).

En existentiell aspekt av detta handlar om hur samhället ger människor möjlighet att återintegreras och hitta mening efter att de brutit med sitt beroende. Forskning visar att personer som har tillgång till sociala nätverk, meningsfull sysselsättning och möjlighet att arbeta med sin egen livsberättelse har större chans till långsiktig återhämtning (Frankl, 2006).

För att effektivt förebygga och behandla beroenden är det avgörande att förstå och integrera kulturella, samhälleliga och existentiella faktorer i både forskning och praktisk tillämpning. Genom att erkänna och adressera dessa aspekter kan vi utveckla mer holistiska och effektiva strategier för att stödja individer som drabbas av beroenden. Att minska stigma, förbättra tillgången till vård och skapa sociala strukturer som stödjer individens välbefinnande och existentiella hälsa är centrala åtgärder för att minska beroendeproblematik på samhällsnivå.

Referenser

• Clift, S., & Camic, P. (2016). Oxford textbook of creative arts, health, and wellbeing: International perspectives on practice, policy, and research. Oxford University Press.
• Degenhardt, L., Chiu, W. T., Sampson, N., Kessler, R. C., Anthony, J. C., Angermeyer, M., & Wells, J. E. (2010). Toward a global view of alcohol, tobacco, cannabis, and cocaine use: Findings from the WHO World Mental Health Surveys. PLoS Medicine, 5(7), e141.
• Folkhälsomyndigheten (2024). Existentiell hälsa i folkhälsoarbetet. Stockholm: FHM.
• Frankl, V. E. (2006). Man’s Search for Meaning. Beacon Press.
• Galea, S., et al. (2011). Substance Use and Socioeconomic Status. Annual Review of Public Health.
• Greenwald, G. (2009). Drug decriminalization in Portugal: Lessons for creating fair and successful drug policies. Cato Institute.
• WHO (2023). World Health Report on Mental and Existential Health. Geneva: World Health Organization.
• Wilkinson, R., & Pickett, K. (2010). The spirit level: Why equality is better for everyone. Penguin UK.