AI, digitalisering – psykisk och existentiell hälsa

I en tid där teknologin utvecklas snabbare än någonsin ställs vi inför nya utmaningar och möjligheter gällande vår psykiska och existentiella hälsa. Digitaliseringen och artificiell intelligens (AI) har förändrat våra liv genom att förenkla vardagen, skapa nya former av gemenskap och ge oss tillgång till mer information än någon tidigare generation haft (Tamaddon, 2019). Samtidigt har dessa teknologier också lett till nya former av ensamhet och meningslöshet vilket kan inverka på dem som till exempel har beroendeproblematik. Hur påverkar AI och digitaliseringen vår upplevelse av mening, sammanhang och psykiskt välbefinnande? Är vi på väg mot en framtid där teknologin blir vår främsta existentiella och psykiska guide, eller riskerar vi att förlora det som gör oss mänskliga?

Digitaliseringens påverkan på psykisk och existentiell hälsa

Psykisk och existentiell hälsa handlar om hur vi upplever mening, tillhörighet, inre harmoni och sammanhang i våra liv. Traditionellt har dessa behov tillgodosetts genom relationer, arbete, andlighet och samhällets stödjande strukturer. Men den digitala tidsåldern har förändrat spelplanen. AI och digitala plattformar har gett oss nya sätt att kommunicera och interagera, men de har också förändrat hur vi upplever gemenskap och närhet. Digitala möten kan förenkla kommunikationen över avstånd, men de kan även ersätta djupare mänskliga möten (Wamala Andersson, 2025). Frågan är: hjälper detta oss att finna mening och psykiskt välbefinnande eller försvårar det vår existentiella och psykiska utveckling?

En aspekt av digitaliseringen som påverkar vår psykiska och existentiella hälsa är informationsöverflödet. Vi har tillgång till en enorm mängd kunskap och resurser, vilket kan vara berikande och inspirerande. Men paradoxalt nog kan detta även leda till en känsla av meningslöshet och mental utmattning. När vi ständigt överöses med nyheter, sociala medier och algoritmstyrt innehåll kan vi tappa vår inre riktning och uppleva stress. Samtidigt erbjuder digitala verktyg möjligheter att strukturera och filtrera information för att förbättra vårt fokus och välbefinnande (Tamaddon, 2019).

AI har även förändrat vår uppfattning om identitet. Många människor skapar digitala versioner av sig själva på sociala medier, där de visar upp en polerad och ofta idealiserad bild av sitt liv. Detta kan bidra till positiva självuttryck och kreativitet men även leda till en ökad känsla av otillräcklighet och en upplevelse av att den verkliga personen inte är lika värdefull som den digitala identiteten (Tamaddon, 2019). Hur påverkar detta vår autentiska känsla av självet och vår psykiska hälsa? Finns det en risk att vi förlorar oss själva i den digitala världen, eller kan digital teknik användas för att stärka självkänsla och personlig utveckling?

Forskning kring digitalisering och psykisk och existentiell hälsa är fortfarande i ett begynnande skede, och det återstår att se vilka långsiktiga konsekvenser detta kan få. Pågående forskning av exempelvis Richter et al. (2024) kommer förmodligen erbjuda viktiga insikter om hur AI och digitala verktyg kan påverka hälsa och välbefinnande.

AI som verktyg för att främja psykisk och existentiell hälsa

Det finns många positiva aspekter av AI och digital utveckling. Inom terapi och mental hälsa används AI-drivna chatbots och appar för att ge stöd till personer som kämpar med ångest, depression och beroende (Nasr et al., 2021). Dessa verktyg kan förbättra tillgången till vård och erbjuda stöd dygnet runt, men de kan inte ersätta mänsklig närvaro och djupa terapeutiska samtal.

För dem som upplever psykiska eller existentiella kriser kan AI också fungera som en vägledning. Exempelvis kan AI-baserade system hjälpa individer att utforska sina värderingar, reflektera över livets mening och utveckla en större medvetenhet om sig själva. Den digitala utvecklingen har också gjort det enklare att få kontakt med andra som delar ens psykiska och existentiella frågor och utmaningar, oavsett var i världen man befinner sig. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att dessa teknologier används på ett etiskt och ansvarsfullt sätt för att undvika risker med digital övervakning och integritetsproblem (Wamala Andersson, 2025).

Digitala beroenden och AI:s möjligheter

Samtidigt som AI kan vara ett kraftfullt verktyg för att förbättra vår psykiska och existentiella hälsa finns det också risker. En av de största utmaningarna är beroendet av digitala plattformar. Sociala medier och AI-drivna appar är designade för att hålla oss engagerade så länge som möjligt, vilket kan leda till ett destruktivt användande (Tamaddon, 2019). Studier visar att ökad digital användning kan vara kopplad till känslor av ensamhet, ångest och depression – faktorer som alla påverkar vår psykiska och existentiella hälsa negativt (Nasr et al., 2021). Å andra sidan har digitala verktyg också visat sig kunna bidra till socialt stöd, tillgängliggöra terapi och erbjuda resurser för att hantera psykiska utmaningar.

Ett annat problem kan vara filterbubblor. Algoritmer är designade för att visa oss innehåll som vi redan är intresserade av, vilket kan leda till att vi får en ensidig bild av verkligheten. Detta kan göra det svårare att utmana våra egna övertygelser och utvecklas som människor. Samtidigt har filterbubblor alltid funnits – vi filtrerar information som individer, i grupper och i samhället, baserat på våra erfarenheter, normer och sociala strukturer. Men om till exempel AI används på rätt sätt kan den även bidra till att bredda vår förståelse genom att erbjuda olika perspektiv och skapa nya sätt att reflektera över existentiella frågor.

Balansen mellan risker och möjligheter med AI

Den digitala utvecklingen och AI kan på många sätt bidra till människors psykiska välbefinnande och existentiella utveckling genom att skapa mer personaliserade och meningsfulla digitala upplevelser. AI kan hjälpa människor att navigera sina liv med större klarhet och syfte genom att erbjuda individuellt anpassade resurser och verktyg för reflektion och självutveckling. Teknologin har även potential att främja social interaktion genom att underlätta kontakt mellan individer och stödja dem i att bygga starkare och mer meningsfulla relationer.

Samtidigt finns det utmaningar. Digitala relationer kan inte alltid ersätta fysiska möten, och risken finns att vi tappar djupare mänskliga kopplingar. AI-system som bygger på dataanalys kan skapa förutsättningar för bättre mental hälsa, men de kan också förstärka redan befintliga mönster av isolering och beroende. För att AI ska fungera som ett verktyg för att stärka både vår personliga och kollektiva psykiska och existentiella hälsa, krävs därför en medveten och etisk implementering av teknologin där människans behov av balans mellan digital och fysisk interaktion beaktas.

För att hitta rätt och må bra i det mänskliga livet behöver vi verktyg för att sålla och fungera, och detta gäller även i den digitala världen. AI kan inte ta över ansvaret för hur vi använder digitala plattformar eller hur vi skapar meningsfulla sammanhang – det är något vi aktivt måste arbeta med själva. Precis som i det fysiska livet krävs medvetenhet och reflektion kring hur vi engagerar oss i den digitala sfären för att den ska bli en positiv och utvecklande del av vårt liv. Det handlar om att använda tekniken på ett sätt som stärker vår psykiska och existentiella hälsa.

/ Margareta Bohlin

---

Referenser

• Richter, L., Eklund, L., Hovén, E., & Andersson, Y. (2024). Digitaliserat existentiellt meningsskapande: Om samspel mellan sociala medier, AI och unga kvinnors existentiella hälsa. Uppsala universitet.
• Tamaddon, L. (2019). Artificiell intelligens eller intelligent läkekonst? Om kropp, hälsa och ovisshet i digitaliseringens tidevarv. Södertörns högskola.
• Wamala Andersson, S. (2025). Existentiell hälsa i en digital tidsålder. Dagens Arena.
• Nasr, M., Islam, M. M., Shehata, S., Karray, F., & Quintana, Y. (2021). Smart Healthcare in the AI Era: Ethics, Challenges, and the Future of Mental Health Support. AI & Society, 36(4), 1021–1037.