Transidentitet, psykisk hälsa och samhällsklimat: en existentiell fråga i en föränderlig tid

Transidentitet, språk och samhällsklimat: en existentiell fråga i en föränderlig tid

Vi lever i en tid då människors identitet och rätt att existera i sin egen kropp och sitt eget språk ifrågasätts alltmer – inte minst när det gäller transpersoners villkor. Som forskare inom psykologi och verksam inom existentiell hälsa ser jag hur det förändrade samtalsklimatet i Sverige påverkar människors välbefinnande, identitet och tillhörighet.

Det handlar inte bara om politik eller lagstiftning. Det handlar om hur vi ser på människan som subjekt – en person med kropp, röst, historia och framtid. Språket vi använder skapar den väv av verklighet som människor måste försöka leva i. När språket blir uteslutande, blir världen trängre.

Forskning visar att språket – de ord vi använder och de vi väljer bort – spelar en avgörande roll för hur människor får leva sina liv (Leibring Svedjedal, 2024). Transpersoners rätt till vård, erkännande och representation i samhällsinstitutioner ifrågasätts allt mer. Detta förstärks av en polariserad debatt där rädsla och misstro får ersätta nyfikenhet och förståelse.

Vi måste tala om det psykiska och existentiella priset.

Samtidigt visar internationell forskning att transpersoner ofta utsätts för diskriminering, hot och våld, och att detta får allvarliga konsekvenser för såväl psykisk som fysisk hälsa (Bauer et al., 2015; WHO, 2022). Risken för depression, ångest, PTSD och suicid är betydligt högre i transpopulationen än i övriga befolkningen (Trevor Project, 2022). Men det finns hopp: tillgång till könsbekräftande vård, stödjande miljöer och rätt att använda sina egna pronomen kan drastiskt förbättra psykisk hälsa och livskvalitet (American Psychological Association, 2021).

En trygg könsidentitet och möjlighet att bli benämnd på egna villkor hör till grunden för existentiellt välbefinnande. Det handlar om att få finnas, utan att ständigt behöva förklara, försvara eller dölja sig.

I Sverige ser vi nu en oroande utveckling. Enligt RFSL (2023) upplever allt fler transpersoner försämrad tillgång till könsbekräftande vård, ökad fientlighet i sociala medier och bristande skydd från samhällets institutioner. Detta speglas även internationellt, inte minst i USA där lagförslag i flera delstater inskränker barns och ungas rätt till transvård och utbildning (Human Rights Campaign, 2023). Donald Trumps öppna motstånd mot transpersoners rättigheter bidrar till en global normalisering av avhumanisering.

Samtidigt är det viktigt att påminna om att politik och lagstiftning inte bara speglar opinionen – de formar den. När beslutsfattare väljer att införa begränsningar för transpersoners tillgång till vård, språkligt erkännande eller juridiska rättigheter sänds tydliga signaler till resten av samhället: det här är en grupp vars mänsklighet är förhandlingsbar. Men rätten till identitet, kroppslig integritet och psykisk hälsa är inte valfri. Det är grundläggande mänskliga rättigheter.

För oss som arbetar med existentiella frågor är detta inte bara en politisk angelägenhet utan en fråga om mänsklig värdighet. Rätten till ett erkänt jag – ett namn, ett pronomen, ett sammanhang – är avgörande för att människor ska kunna uppleva mening, hopp och tillhörighet.

Vi behöver fler samtal som inte bygger murar utan bygger broar. Vi behöver våga ställa frågor med öppenhet och lyssna på dem som berättar. Vi behöver ett språk som får fler att leva.

I min verksamhet möter jag individer och grupper som kämpar för att få vara sig själva, att bli bemötta med respekt och att hitta mening i en värld som inte alltid vill ta emot deras verklighet. Det är där den existentiella hälsan tar form – i samtalet, i erkännandet, i motståndet mot språklig och social utplåning.

Läs fler reflektioner om människan, samhället och existentiell hälsa på ahlbo.se

/Margareta Bohlin

Referenser

American Psychological Association. (2021). Guidelines for psychological practice with transgender and gender nonconforming people. https://www.apa.org/practice/guidelines/transgender.pdf

Bauer, G. R., Scheim, A. I., Pyne, J., Travers, R., & Hammond, R. (2015). Intervenable factors associated with suicide risk in transgender persons: A respondent driven sampling study in Ontario, Canada. BMC Public Health, 15(1), 525. https://doi.org/10.1186/s12889-015-1867-2

Human Rights Campaign. (2023). State Equality Index 2023. https://www.hrc.org/resources/state-equality-index

Leibring Svedjedal, C. (2024). Könsidentitet och opinionsbildning: En språkvetenskaplig analys av svenska opinionstexter i transvårdsdebatten [Doktorsavhandling, Uppsala universitet].

RFSL. (2023). Transpersoners levnadsvillkor i Sverige – en rapport om diskriminering och våld. https://www.rfsl.se

Trevor Project. (2022). National Survey on LGBTQ Youth Mental Health 2022. https://www.thetrevorproject.org

World Health Organization (WHO). (2022). Policy brief: Transgender health and rights. https://www.who.int/publications/i/item/9789240052230